(8 May 1850 - 13 November 1899) was a Brazilian painter of the 19th century. He is widely regarded as the most important Brazilian realist painter of the 19th century, and a major inspiration for the modernist painters. While most Brazilian academic artists made their fame painting mythological or historical subjects, Almeida Junior would become popular for painting rural figures, especially farmers and the caipira violeiro , the countrymen that are a kind of a symbol of the rural areas of the São Paulo state. While most realist painters used farmers and countrymen as an allegory of workers, Almeida Junior would paint his caipiras mostly on leisure time. He would also produce touching images of upscale landowners. The Bandeirantes, the ruthless explorers of colonial Brazil, would be depicted in the A partida da monção, showing an expedition on the Tiete River. Almeida Junior was born in the city of Itu, then a small town in the state of São Paulo. After becoming a sensation in his town he would be invited to study in the Brazilian Imperial Fine Arts Academy of Rio de Janeiro, but in 1876 would study in France after being granted a scholarship by emperor Pedro II of Brazil in person in the city of Moji-Mirim. He would have Alexandre Cabanel as one of his masters. In 1877 he was already enrolled in the School of Fine Arts in Paris. He took part at the Salon de Paris with several works of art in 1879 (Retrato do Dr. Jose de Magalhães), 1880 (O Derrubador Brasileiro) and (Remorso de Judas), 1881 (Fuga para o Egito) and 1882 (Descanso do Modelo) He admired the French realist and naturalist painting (a major influence at his work), and, after returning to Brazil in 1882, became of the leading names in Brazilian realist painting. He was stabbed to death by the husband of his mistress on November 13, 1899 in Piracicaba.   Related Paintings of Jose Ferraz de Almeida Junior :. | Detail of cross | Still Life with Lemons,Oranges and Rose (mk08) | Details of Bust of a young Man in a Turban (mk33 | The Crow Fool | Peter Arnold Hoon |
Related Artists:
BIGARNY, Felipe
Spanish Sculptor, ca.1480-1542
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
william shakespeare
Born: 23 April 1564 Birthplace: Stratford-upon-Avon, England Died: 23 April 1616 Best Known As: The famed author of Romeo and Juliet